Sitter och funderar över bilar som passerat förbi under de senaste åren.

Har ju haft en hel del genom åren, få har väl egentligen varit -mina- men jag har ju kört och grejsat med en hel del av dom, som i första hand Pelle har haft.

Volvo 945 S2.3

Vit 1996

B230FT (lättrycksturbo), M90 låda

Första bilen på listan får väl bli min egen nuvarande kälke. Min vita Volvo 945, en bil som jag haft sen hösten 2008. Fin och fräsch bruksbil som används till allt. Den har gått ca 37700 mil nu, och det har börjat krypa fram lite smårost i skärmkanterna fram, men de få man väl fixa till nu när våren kommer, tycker inte om rost, den stör mig väldigt. Annars sitter det add-on paket och vita blinkers/rödvita bakljus från Hällsjö Styling på den och sommartid 17" Super DTM fälgar, Volvo orginal 15" Nova på vintern. En bra slitvarg.

Mercedes-Benz E420 w124

Bornitmetallic 1994

M119, V8 på 4,2l, 4 stegs automat

Nästa bil får bli KSO! Hon är den bästa, så är det bara. Komfort och väldig körglädje. Kärlek vid första ögonkastet var det dessutom, och ett år senare så köpte Pelle henne. Ljudlös V8 på 4,2l på tomgång, med ett härligt vrål när man kickar. Det som jag tycker är charmigt med just E420:n i jämförelse med den annars på alla vis brutala 500E:n, är just det att 420:n ser ut som vilkenw124 som helst, men med 280hk och 400Nm under huven som sparkar bra!

Numera har hon fått nya framskärmar utan skav i och med att Pelle hittade åt en grävling en natt i höstas och front och kylare fick sig en känga och byttes.

Love her!

Chevrolet S10

Gul 1995

V6 4,3l, rattautomat

En annan bil ja tyckte mycket om var faktiskt S10:an, en mycket bra bil, man kunde åka vartsomhelst, och så mullrade V6:an på 4,3l fint också med 4" avgas. Rattautomat är fantastiskt. 11 st 100w extaljus lyser fint i natten. Synd va ju att man bara fick plats med 1,3 passagerare.

Volvo 242 DL

Cypressgrön 1975

B20, M45 låda

Rätt årsmodell, rätt färg, rätt motor. Sorgligt nog sålde vi ju den och numer har den en BMW 6:a under huven, men vissa gillar ju de å, den e säkert lustig att köra. Själv gillar jag ju den stora tunna ratten, förgasar vrålet, och allt annat som hör en gammal bil till.

Volvo 744 TIC
Svart 1989 (1985)
B230FT, M90 låda

En lustig bil som gillade att jävlas. Rolig att köra och väldigt vass med tanke på vad lite som var gjort åt den. Den här bilen läkte olja som ett såll, ibland, det byttes en turbo eftersom den gav upp, bytte växellåda till en M90, den har blivit hembogserad från Timrå mitt i vintern pga hallgivar haveri, folk trodde den höll på ge upp (långt innan den faktiskt gjorde det) eftersom Pelle lyckades vri av några pinnbultar till grenröret, slutligen så gav topplockspackningen upp och efter det blev det väl inte så mycket bil av den, det fanns stora planer och jag tror motor byttes, men sen hände inget mer.

Vissa påstod att vi förstört bilen för att den var ju så fin innan vi köpte den! Sanningen var dock att vi gömde en halvmeter lång buckla i högra tröskeln med sidokjolen, bilen var krokig (förmodligen smällad från sidan då fram och bakdörr på höger sida var bytta, bilen var rostig och ful i lacken, nu vart ju inte garagelacken vad vi hade tänkt oss, av olika orsaker, men den blev åtminstone mindre rutten än den va innan.

Sen kanske någon funderar över årsmodellen jag angav, jo, det var somså att, den här bilen blev förmodligen stulen nångång där i slutet på 80-talet, och rensad på motor och låda (B230ET och automat). När man sedan hittade karossen så satte man i -89ans grejer (B230FT och M46 med od) och då bytte man även årsmodell av någon mystisk anledning, så i bilregistret kan man läsa "årsmodell: 1989" "i trafik första gången i Sverige: 1985". Det är vad min far har lyckats luska fram via nå gammalt försäkringsärende. Nåja, numer är väl den här bilen skrot, eller skrotad, tror den hamnade i Timrå några ägare senare.

Förhoppningsvis allt jag behöver.   

Har alltid med en checklista som jag kollar över -innan- jag åker, eftersom jag är rätt fumlig så blir det annars lätt att jag glömmer typ hjälmen, stövlarna eller något annat vesäntligt, och då blir man ju onödigt irriterad, som om det inte vore nog å vara toknervös liksom! För det är jag för det mesta, kanske inte direkt sådär på tävlingsdagen, men natten innan! Cheeeses, min hjärna tenterar att tänka på precis ALLT som skulle kunna hända, punka på transporten, att bylingen har något otrevligt att säga, somsagt att jag glömmer något vesäntligt osv. Ren tortyr natten innan avfärd.

Nu har jag ju bara åkt iväg och tävlat med Wille, och han är ju en pärla! Åker snällt för det mesta, det händer att han börjar veva med frambenen men de e bara korta stunder och på tävlingsplatsen är han mest som vanligt, lite extra uppmärksam och nyfiken men lika lugn och snäll som vanligt.

Wille och jag i Matfors 2009, laget kom 2:a och jag kom på 11:e plats av ca 40 starter.

Här är några saker jag brukar ta med mig.

* Nummerlapp monterad på lasttränset, och på stigbygel eller träns. (Så behöver man inte tänka på det på plats.)

* Extra hjälm till lastningen, jag har fått hjärnskakning av en smärre lastnings dispyt då jag inte hade hjälm, så hjälm på! (Fick mitt huve mellan Willes och överkant på framdörren på släpet, han ville kika ut)

* Mjukisbrallor att dra utanpå de vita ridbyxorna.

* Mellanmål, risifrutti/youghurt eller liknande som är lättätet.

* Extra schabrak, behöver inte jag kan ju någon annan göra det.

* Varma kläder, finns inget värre än när man börjar frysa!

Sen det vanliga som kavaj, hjälm, ridbyxor, handskar, lindor, stövlar, hink, borste, hovkrats, hästpass, gk/licens, gummisnoddar, extra nosgrimma, kedjegrimskaft, fleecetäcke, kniv, bil, släp, häst, hö, havre, mig själv, och gärna sällskap!

Ja vad ska hästen käka? Något som nog de flesta hästägare funderat på mer än en gång. Jag kör på som, Sara Nilsson skulle utryckt det, en "gammaldags" foderstat utan konstigheter.   

Det finns så mycket lustigt och mystiskt man kan ge hästarna nuförtiden, allt från sport müsli till en miljon olika sorters pelleterat kraftfoder, dyrt är det iregel också, och visst det kan säkert va bra åt endel hästar, men seriöst, mycket är nog också mer något som vi mänsklifierat med olika sorters goda smaker för att vi tycker att det låter gott, men jag ha då inte sett nån häst som "klagat" på att den får äta havre varje dag, år efter år, Heike är iaf lika glad varje gång han får sin   

Heike käkar alltså hö, havre, mineraler och betfor och någon morot/äpple då och då. Det är ett för mig billigt och bra alternativ som funkar bra på min häst.

Räknar kraftfodret i liter, då jag har en 5 dl skopa som mått, så ca 2,5 liter havre om dagen och 5dl betfor + mineraler morgon och kväll är vad han käkar i dagsläget. Rapsolja har han också ätit och b-vitamin vid pälsfällning/sättning. Grovfoder käkar han 4 gånger om dagen och kraftfoder 3 gånger när det inte är grässäsong alltså.

Jag har ju bara haft två pållar, så den första blir då naturligtvis Olympia. Köpte henne från ridskolan i februari 2008 och sålde henne sista juni 2009.

Olympia är en dam med lite väl mycket humör för min smak, jättesnäll att hålla på med, jättesnäll så länge man inte ställde krav på henne i ridningen, men när hon blev tjurig av nån anledning så kunde hon resa sig eller bralla iväg, något som inte jag är något direkt fan av, därför sålde jag henne eftersom vi inte passade för varandra helt enkelt.   

Hon har en stor härlig galopp, hon är ju hälften fullblod så konstigt vore kanske annars, hyffsade gångarter. Välriden, gjorde alla rörelser man bad om väl, känslig för hjälperna. Tycker om att hoppa, faktiskt riktigt duktig på det också.

Var man inte rädd så var det inte några problem att rida ut/hoppa osv, men jag är ju rädd, så tillslut blev det så att jag vågade bara skritta och trava inom 4 väggar, och då är det inte kul längre.. Linnea red henne en hel del åt mig, även Emmelie och Maggan.

Sålde henne till en tjej i Vännäs, har inte hört något sedan dom kom fram så jag hoppas dom har det bra och trivs med varandra.   

Olympia är född i Holland 1996, kom till Sverige 2007.

Olympias stamtavla:

                       Sailing Light xx

         Ladykiller xx

                       Lone Beech xx

Lagos

                       Moltke I

         Hera II

                       Adrette

                       Sovereign Lord xx

         Sovereign Bill xx

                       Eternal Truth xx

Hatea

                       Formateur

         Zurea

                       Uranea

Min häst ja, han är en ganska ovanlig prick i det här landet faktiskt. När jag köpte honom fanns det med honom inräknad 14 st Freiberger hästar i Sverige, förra sommaren föddes det 2 st föl så förmodligen finns nu 16 st såna här hästar i landet, som man vet om.

Rasen kommer ursprungligen från Schweiz, där även Heike är född, han kom till Sverige som 3 åring tillsammans med 7 andra jämnåriga. Freibergern är ett lätt kallblod, en ganska vanlig ras på ridskolor m.m i Tyskland/Schweiz/Österrrike på grund av sitt stabila temperament och att de är stadiga viktbärande kusar. Som "godkänd" får de vara 150-160 cm höga, så Heike är lite för stor egentligen med sina 164 cm, inte för att det gör mig nått men. På 3 årstestet görs exteriörbedömning, ridprov, körprov och mentaltest, det sistnämnda tycker jag är en mycket intressant del, har funderat över hur ett nipprigt 3 årigt Svenskt Halvblod skulle reagera över att gå över en pressänning eller att någon slog upp ett paraflax precis intill dem? Intressant tanke tycker jag. Något av målen med aveln av den här rasen är att man avlar på gångarter och psyke, inte regelrätt prestationsavel alltså, man vill ha fram stabila hästar som håller. Heike har grova fina ledgångar i benen, korta skenben och stora runda hovar (4or).

Egentligen heter han Hakam III, men då jag tycker att det är så bökigt att uttala (käns som man säger något baklänges liksom) så kallar jag honom Heike [häjkä] istället, som är taget från en mycket stor personlighet i Sagan om Isfolket böckerna om någon undrar.   

Ännu en kul grej med rasen när det gäller aveln är att stoföl döps på samma bokstav som sin mor och hingstföl på samma bokstav som sin far (med någa undantag såklart).

Heikes stamtavla:

                        Hulax

             Hendrix

                        Fanny

Helix

                        Enjoleur

             Cométe

                        Carine

                        Hulax

            Hendrix

                        Fanny

Viennoise

                        Volcan

            Voltiguese

                        Virginie

Heikes egna meriter:

Han är inkörd som liten, parkörd med en äldre godkänd hingst som "ledsagare" i början, och körd en hel del sedan dess, dock inte i min ägo (än, jag vill så gärna lära mig).

Heike har lärt sig massor sen han kom till mig i augusti 2009, i början var att göra en volt ett helt projekt, men nu gör han allt han borde kunna, galoppen blir stadigare och stabilare hela tiden och han bär sig bättre bårde i den och i traven. Vi har tränat lite förvänd galopp och enkla byten, riktigt duktig är han, sällan som det blir fel.

Han har alltid varit snäll och stadig på foten, lätt att övertyga om han vare skeprisk över något, men, MEN hans stora bekymmer i livet är att bli lämnad av andra hästar, (alltså att t.ex någon häst lämnar ridhuset under passet, det kan vara flera andra kvar, men någon stack från flocken och då måste han ha koll på just den!) då skriker han och blir spänd och stel, därför har jag inte provat starta någon tävling utanför klubben, jag e ju feg å rädd att det ska hända något, han blir vansinnigt stark, men gör egentligen aldrig något dumt, mer än just det faktum att han blir aningens opåverkbar. Förhoppningsvis är det något som blir bättre med åren.

Annars är han en underbar, och vacker liten häst, snäll att hålla på med, snäll att rida ut på, inte rädd för en massa saker, håller alla fyra fötter på backen. Lite klumpig i hoppningen, men det är nog mycket mitt fel också.   

En ganska fumlig, lätt disträ men kreativ flicka som har hunnit fylla 25 år men ännu inte 26. Bor i den lilla hålan Bollstabruk utanför Kramfors (Västernorrland), en by som har både OKQ8, Konsum och ICA, men inget mer.

Bor med min sambo Jim, och varannan vecka även hans grabb Isaac som är 9 år. Vi hyr en lägenhet med över och undervåning i ett gammalt hus på Sjöborén, ganska trevligt ställe men kanske inte det modernaste, vi har dock fått upp nya tapeter och ny färg på väggarna så det ser faktiskt riktigt bra ut nu, även om vi önskar oss ett nytt kök, då det är från något årtionde innan nån av oss ens var påtänkta. Ni vet låga bänkar, lutande golv (buckligt), höga men trånga skåp, idiotisk konstruerad diskbänk osv.

Jag är egentligen från Skarpåkern, Kramfors där min mor och far, samt katterna Eddie och Vargtazz bor. Jag har också bott i Björknäs med Pelle i flera år. I Björknäs bor även min häst Heike. Pelle och jag hade tidigare en katt som hette Baghera, men han kastade sig framför en bil i maj ifjol och finns därför bara kvar i mitt minne nu, gråter nästan varje gång jag tänker på honom, min underbara kisse   

Jag tycker om rockabilly och tycker om att klä mig i mina prickiga klänningar och annat som hör till. Fina raggarbilar och bilar i allmänhet är också ett intresse. Jag älskar att dansa, även om jag inte är speciellt bra på det   men jag börjar väl vara tillräkligt gammal (eller vad det heter) för att strunta i vad andra tycker.

Jag älskar att köra bil, älskar att vara ute och åka, gärna långt. Har en vit Volvo 945 LTT -96 och (hör och häpna) en SAAB!   Trodde aldrig att det skulle hända men men så blev det. En vit SAAB 900S -91 som många förmodligen har sett någongång i forntiden, SAABLAR heter den. Rent tekniskt har jag även en bornitmetallic Mercedes-Benz w124 E420 (V8) -94 meeen hon e ju Pelles, även om ja önskar ja hade råd att betala henne själv, mycket trevlig bil.

Finns säkert massa annat ja skulle kunna skriva om mig själv också, men inget mer ploppar upp just nu. Jo, en sak, jag vill ha ett jobb! Nu! Nyss!

Nu har jag varit datorlös en tid igen, inte så himla inspirerande att blogga från mobilen, även om det går.

Hittade en blogglista på Klintans blogg som verkade rolig att följa, modifierar den lite och provar följa den, inte för att jag är så väldigt intressant och så men ja får ju åtminstone skriva   Kommer ju ta längre tid än 30 dar att följa den men de ha ju med internetbristen på hemmaplan att göra de.

Dag 1 - Presentation av mig själv 

Dag 16 - Min önskelista

En ganska talande beskrivning av den här lilla byn kvällstid, av runt 10-15 lyktstolpar så lyser 5. Vet inte riktigt vad som hänt, både dom och de gräsliga snöstjärnorna har ju funkat hela vintern fram tills för nån vecka sen.

Var ute och gick i solen tidigare idag, mycke härligt väder med sol och plusgrader! Sedan blev det stallet och dressyrlektion med Heike, han hade nog lite träningsvärk sen hoppningen igår han    Han skrittade lugnt å fint från stallet, sen kunde han trava lika lugnt på halvlång tygel ner till ridskolan. Igår va de mer, takt takt takt, broms broms broms i traven.. Ligger på som ett ånglok när han e på det humöret. Men idag va han riktigt fin, blev nog lite trött på slutet men annars riktigt duktig   

När jag satte mig i bilen såg jag ett vacker norrsken, väldigt längesen jag fick se ett!